Miljöfrågor

Kameler

Land

Det finns uppskattningsvis 14 miljoner arter på jorden. Av dessa är 10 miljoner arter djur, 1,5 miljoner svampar och 300 000 växter. Återstående miljonen arter är alger, bakterier och mikroorganismer (källa: Global Biodiversity Outlook, Convention on biological Diversity, UNEP, 2002).

Förstörelse av naturliga miljöer och jakt på djur för deras kommersiella värde hotar att utrota många arter. Mark-, luft- och vattenföroreningar hotar också jordens flora och fauna.

När väl en art försvinner, som Stellars sjöko eller den mörka kustsparven, kommer den aldrig tillbaka. År 2000 ansågs 24 % av däggdjuren (1 130) och 12 % av fåglarna (1 183) globalt utrotningshotade (källa: Global Biodiversity Outlook, Convention on biological Diversity, UNEP, 2002).  

Varje år föds 77 miljoner barn på jorden (källa: WorldWatch Institute, 2002). Elva procent av jordens yta används för att odla mat (källa: Global Biodiversity Outlook, Convention on Biological Diversity, UNEP, 2002).  

Det tar hundratals år att skapa åkermark. Förstörelse av denna värdefulla resurs kan ske på bara några få år. Växelbruk, bevattning, förbättrade fröer och effektiva jordbruksmetoder och utrustning är viktiga för att behålla åkermark.

I industriländerna använder jordbrukarna dessa metoder utöver kemiska konstgödsel och bekämpningsmedel. Även om skördarna ökar, sipprar de kemiska medlen in i underjordiska vattendepåer. Detta förorenar både mark och vatten.

Jordbrukare runtom i världen förlorar värdefull ytjord genom vind, regn och vittring. Markförsämring uppkommer genom överbetning, skogsavverkning, jordbruk och exploatering. Uppskattningsvis har 10 - 20 % av världens åkerjord försämrats mer eller mindre (WorldWatch Institute, 2002).  

Efter att skörden bärgats lämnas åkrarna ofta kala, utsatta för både torka och översvämning. Värdefull ytjord går förlorad. I torra delar av världen leder markförsämring till att nya öknar skapas. Denna förlust av ytjord tvingar jordbrukare att överge sina åkrar och flytta in till städerna.

Dålig skogshantering skapar kala marker genom skogsavverkning. Ursprungsbefolkningen är beroende av träden för bränsle, byggmaterial, mat, foder, medicin och fiber. Om inte de använda träden ersätts, uppstår kala jordar.

Träd är viktiga för livet på jorden. Träd återvinner fuktighet genom sina blad. De absorberar solens värme och suger upp koldioxid. Skogsavverkning leder till en ökning av koldioxid i atmosfären.

I industriländerna skördas trä från exotiska träslag för deras kommersiella värde. Detta skapar en värdefull ekonomisk bas. Samtidigt förstör skogsavverkning den fina balansen mellan ekosystemen för växter och djur. För att upprätthålla den balansen är det nödvändigt att återplantera ny skog.

Skogar fungerar som naturlig miljö för två tredjedelar av jordens arter. USAs National Cancer Institute har funnit cancermotverkande egenskaper hos många växter som är unika för regnskogens ekosystem.

Våtmarkers ekosystem (träsk, mangroveskogar, grunda vattensamlingar och marina områden) försvinner ofta på grund av desperata ekonomiska åtgärder. I en del länder erbjuder staten ersättning till jordbrukare som är villiga att konvertera tidigare våtmarker till åkermark. Om skördarna slår fel används marken ofta till boskapsbete.

Tjugosex procent av världens landmassa används i produktionen av kött och köttprodukter. En del av jordens åkermark används för att odla säd som blir föda till kor, får, grisar och höns.

Sedan kött bearbetats för mänsklig konsumtion, paketeras det för distribution. Paketering av produkterna ökar världens problem med avfallshantering. Markfyllnad i världen närmar sig ett tak. När markfyllnadsskräp ruttnar, sprider sig sjukdomar. Föroreningar sipprar ner i marken och dess underjordiska vattendepåer.

Farligt kemiskt avfall har läckt igenom ej inkapslad markfyllnad. Staden Love Canal i New York, USA, byggdes på en 25 år gammal station för kemiskt avfall. Radioaktiva föroreningar läckte in i grundvattnet. Liknande exempel finns från hela världen.

I hela världen genereras 300 - 500 miljoner ton farligt avfall per år (källa: WorldWatch Institute, 2002). Säker deponering av höggradigt radioaktivt avfall är en olöst fråga i hela världen. Kärnreaktoravfall som skapades när fysikerna Enrico Fermi slutförde sina första atomexperiment år 1942 är fortfarande intakt.  

Turismen är en annan belastning på miljön. Turistnäringen genererar flest jobb i hela världen och förväntas ha 328 miljoner anställda år 2010. Branschen omsätter USD 4 400 miljarder och ger upphov till bekvämlighetsinrättningar för turister som ofta förstör lokala ekosystem (källa: Världsbanken, 2002).

Ekoturismrörelsen syftar till att bibehålla naturens skönhet och den inneboende kulturen i ett område. Tack vare ekoturism kan besökare utforska naturen utan att påverka miljön.

Luft

Enligt WHO är Beijing, Mexico City, Jakarta, Teheran, Bangkok, Manila, Sofia, och Santiago bland de städer i världen som har de största luftföroreningarna. Bilar, fabriker, kärnreaktorer, vedeldade spisar, vulkanutbrott osv. bidrar till luftföroreningarna.

I utvecklingsländerna kommer de mesta restprodukterna som går ut i luften från eldning av ved samt sten- och träkol som bränsle. Utvecklingsländer förorenar luften med svaveldioxid (från industrier och kraftstationer), kväveoxider (från kraftstationer, industrier och bilar) samt koloxid (från bilar).

Blandningen av svaveldioxid, kväveoxid och vatten återvänder till jorden med nästa regn eller snöfall. Detta kallas syraregn och kemikalierna skadar skogar, byggnader och historiska monument.  

Forskarna känner till att freoner (CFC) tunnar ut ozonlagret ovanför vår planet. Freoner finns i kylsystemet i kylskåp och luftkonditioneringar liksom i sprayflaskor, frigolit och haloner i eldsläckare, samt i lösningsmedel som används vid produktion av byggnader och förpackningsplaster.

Med en nedbrytningstid på 50 till 160 år är freoner som släpptes ut i luften för 30 år sedan nu uppe i stratosfären. Ozonskiktet i stratosfären ligger mellan 15 och 50 kilometer ovanför jordytan. ozonet skyddar vår planet från UV-B-strålning. Utan ozonskyddet skulle fallen av hudcancer, gråstarr och blindhet öka snabbt.

Ett naturligt fenomen i vår atmosfär är bildandet av växthusgaser. Koldioxid och vattenånga blandas och skapar den fuktighet som finns i växthus. Detta bibehåller jordatmosfärens temperatur. Skogsavverkning och luftföroreningar påverkar det naturliga bildandet av skyddande växthusgas. Utan detta skulle jordens temperatur öka.

Sedan 1990 har medeltemperaturen på jordytan ökat med 0,6 grader C. Havsnivån har stigit med 1 cm per decennium. Havsisen i de arktiska områdena har minskat med 40 % under de senaste 40 åren. Större glaciärer krymper (källa: UN World Summit on Sustainable Development, 2002).

När polarisen smälter påverkar stigande havsnivåer grunda vikar. Sommarmonsunregnen blir mer intensiva. Sjukdomar som sprids av smittbärande insekter, såsom malaria, flyttar sin naturliga miljö norrut.

Naturliga händelser, såsom utsläpp av materia från vulkanutbrott, påverkar också jordens atmosfär och temperatur. Likaså spyr olyckor vid kärnreaktorer och fabriker ut materiapartiklar i atmosfären.  

Föroreningar i inomhusluften är också ett hälsoproblem. Passiv rökning är en form av luftföroreningar inomhus. I industriländerna leder ofta rök från kokning av biomassa (vedbränsle, halm eller dynga) till akuta luftvägsinfektioner. Mer än två miljoner kvinnor och barn dör

varje år av att de inandas dessa partiklar (källa: UN World Summit on Sustainable Development, 2002).

I industriländerna skapar kemikalier som används i byggmaterial och möbler av spånskivor, tapeter och smutsavvisande tyger och syntetfibrer i mattor och gardiner en onödigt giftig inomhusmiljö. Denna luftförorening inomhus kallas miljösjukdom.

Vatten

Fakta: 71 % av jordens yta är vatten.

Fakta: 94 % av jordens vatten är saltvatten.

Fakta: 99 % av jordens färskvattentillgångar ligger nedfryst i glaciärer, under polarisarna eller begravd i underjorden.

Fakta: Vatten är nödvändigt för att bevara liv på jorden.

Fakta: Vatten som förgiftats av invånarna i ett land påverkar växter och djur i grannländerna.

Den globala temperaturen har ökat under de senaste 50 åren. Mätningar på land och i haven visar att 2001 var det näst varmaste året sedan slutet av 1800-talet.

Det mesta (69 %) av jordens begränsade tillgång på färskt, rent vatten används för matproduktion. Tjugotre procent av färskt, rent vatten används i industrin (i en del industriländer återanvänder industrin vatten). Åtta procent används i hemmen. 1,3 miljarder människor saknar tillgång till tjänligt vatten.

Medan ett land kan använda sin vattentillgång till att göra sig av med exkrementer, använder kanske dess grannar samma flod till dricksvatten. Cirka 40 % av världens befolkning är beroende av delade vattenkällor.

År 1991 ledde föroreningar i vatten och mat, dålig hygien och sanitära brister till att 1,7 miljoner barn under fem års ålder dog (källa: UN World Summit on Sustainable Development, 2002). Ämnen från åkerjord såsom bekämpningsmedel och andra kemikalier, avfall och avloppsvatten går alla ut i våra vattenflöden. Föroreningarna flyter från vattenflöden på land ut i haven. Många föroreningar stannar kvar nära stränderna. Dessa föroreningar förgiftar liv i vatten som är viktiga som föda.

Allt eftersom befolkningen ökar skapar ytterligare vattenföroreningar från turism, oljeutsläpp, industriavfall, gödnings- och bekämpningsmedel algblomning i haven. Dessa algblomningar utarmar vattnet på syre. Utan syre bildas döda zoner i haven.

Föroreningar från land, skeppsavfall, landbaserad dumpning av sopor, gruvdrift till havs och oljeproduktion är vanliga orsaker till marina föroreningar. Oavsiktliga och avsiktliga oljeläckage inträffar också.

Läckage av radioaktiva isotoper från atomubåtar är ännu en källa till marina föroreningar.

© Lions Clubs International
300 W. 22nd Street, Oak Brook, IL 60523-8842

Custom web development, hosting and implementation provided by Alkon Consulting